aronssonfrida January 26, 2020
Innlegget leses best på den opprinnelige studentbloggen

Du som läser det här kanske har hört talas om begreppet blockchain, eller som det heter på svenska, blockkedja – men du kanske inte vet vad det egentligen innebär? Näringslivet ser idag fler fördelar med att använda sig av blockkedjor, och de ser att genom denna teknik kan man effektivt skapa säkra certifikat för att identifiera de som är inblandade i en process. Man blir av med onödiga mellanhänder, samtidigt som man delar på samma information. Blockkedjor möjliggör skapande av transaktioner i realtid, de sätter ihop nya tjänster och nya marknader samt att de reducerar kostnader. Entusiaster är bombsäkra på att det här är framtidens teknologi, att vi vill basera i princip alla delar av samhället på blockkedjor.

Källa till bild

Men vad är en blockkedja?

Som vi kan se på namnet så är det helt enkelt en kedja av block som innehåller olika former för information. Det hela startade med att det var en grupp forskare som använde sig av detta i 1991 som en notat-bok, där de stämplade dokument som inte skulle kunna vara möjlig att manipulera eller förändra. Det användes inte så mycket fram till år 2009 då Satoshi Nakamoto skapade den digitala kryptovalutan bitcoin. Blockchain och bitcoin hänger definitivt tätt samman, men nu har tekniken kommit så pass långt i utvecklingen att den idag är mer än bara den kryptovalutan och det är värt att nämna att blockchain blivit mer självständigt. Ett block i en blockkedja innehåller ett sett med transaktioner, en tidsstämpel och ”hash”. Dessa tre säkrar att blocket inte kan förändras utan att det blir upptäckt. Varje block besvarar till alla noder i ett nätverk sån att varje nod innehåller hela huvudboken. Det finns ingen som är original, det är därför inte behov för någon tredjepart att lita på som har ansvar för de ekonomiska transaktionerna. En kort genomgång av tre begrepp som används inom blockkedjor kan vara fint att genomgå för att få en bättre förståelse:

  1. Blockkedja: Man kan helt enkelt se detta som teknologin.
  2. Kryptovaluta: Det är värdet till blockkedjan. Bitcoin är till exempel bara designad för att driva decentraliserade och digitala valutor, medan andra har kryptovaluta som en del av en större funktionalitet.
  3. Noder: Det är de aktiva användarna i blockkedja som bekräftar transaktioner och ordnar nya block. Man kan kalla de för gruvarbetare, som får belöning genom kryptovalutan.

Hur fungerar blockkedjor?

Varje block i en blockkedja innehåller data, en hash för blocket och en hash från föregående block. Vad det är för information den innehåller beror på vad det är för form av blockchain. En hash kan jämföras med ett fingeravtryck, för att det identifierar ett block och allt innehåll som gör att det blir unikt. Det beräknas när ett block skapas, och det kan vara med att förändra något i blocket – alltså, det är användbart om man vill upptäcka förändringar i ett block. Blockchain är säkerställt för att i det tredje elementet är det en hash från föregående block, det skapar en effektiv och hållbar kedja.

Här ovan kan vi se ett exempel på hur det ser ut. Vi har en kedja med tre block, och under varje block visas hash och föregående hash till blocket. För att vi ska få en kedja med block så måste vi rimligt nog också kunna skapa nya och det är beroende på hur blockkedjan är designad på förhand. Det tar ungefär 10 minuter för att lägga till ett nytt block i kedjan, men för att detta ska kunna ske måste det finnas en förfrågan om en transaktion. Synne Guldahl skriver ett bra och förstående exempel i en artikel:

Vi säger att du önskar att sälja 1 bitcoin och har mottagarens adress, då kommer det att gå till på det här sättet:

  • Efterfrågan sänds ut till blockkedja-nätverket
  • En nod bekräftar transaktionen och konkurrerar med andra noder om att få lägga den in i ett block tillsammans med andra transaktioner
  • Noden löser en kryptografisk uppgift
  • Nätverket av noder bekräftar arbetet noden har gjort och bekräftar därefter transaktionen upp mot transaktionshuvudboken
  • Blocket läggs till i blockkedjan och transaktionen går igenom

Hur säkert är det?

På grund av att alla block innehåller en egen hash, är det svårt att gå tillbaka och ändra innehåll när man lagt till ett block. Det är alltså många koder som gör det svårt att redigera information, för om man gör det så ändras hash-koden också. Det här är anledningen till varför det är så säkert att använda blockchain. Så kallade ”konsensusmodeller” är med på att lösa frågan om förtroende genom att de som vill vara med i nätverket måste bevisa sig själva som skapar säkerhet, samt att det finns ett proof-of-work system där det är datorer som måste bevisa att de har gjort jobbet genom att lösa svåra uppgifter. Det är dessa som gör att det läggs till ett block i en blockkedja som jag beskrev tidigare i hur det fungerar. Men detta är inte så kostnadseffektivt för att när dessa datorer måste lösa dessa problem använder de mängder av kraft och energi som kostar pengar. Därför om det kommer någon och vill hacka en blockchain, kommer kostnaderna att bli så höga att det inte är värt det. Ett annat sätt som blockkedjor använder för att bli mer säkert är att de har ett peer-to-peer-nätverk där vem som helst får gå med. När någon ansluter sig till detta nätverk får han den fullständiga kopian av blockkedjan, och då kan noden använda detta för att bekräfta att allt fortfarande är under kontroll.

Hur kan man använda detta i Norge?

Det finns en del användningsområden som kan tänkas förändra framtiden med hjälp av blockkedjor. Om vi tänker på till exempel sjukvården i Norge, tänk så bra det hade varit om vi hade all tillgång till patientjournaler på ett och samma ställe? Samt att det skulle skapa mer säkerhet runt annan känslig information om patienten som hade gjort det mer tryggt. När det kommer till e-handel skulle man också tryggt kunna använda denna teknologi, för att tänk vad bra det hade varit att kunna verkligen lita på varandra som köpare och säljare? Eftersom blockkedjor skulle göra det säkrare genom att man till exempel kan se vart varorna kommer ifrån och följa frakten till punkt och pricka. Men inte minst så borde man använda detta i alla former av administration där man bland annat ska identifiera sig, som till exempel med BankID. Det skulle underlätta hanteringen av alla id-kontroller som man måste ta sig igenom i nästan alla situationer i vardagen som när man ska logga in på sina personliga sidor, signera kontrakt, samt att många appar kräver det. Som jag upplever det nu så har vi bara skrapat lite på ytan när vi ser vad vi åstadkommer med teknologi idag. Om blockkedjor är framtidens teknologi, så tror jag att det är en teknik som kan förändra världen.

Tror du att blockkedjor kan förändra världen?
– Frida

Källor:

Den här videon beskriver närmre hur blockchains fungerar https://www.youtube.com/watch?v=SSo_EIwHSd4

https://coinweb.no/hva-er-blockchain/
https://blockgeeks.com/guides/what-is-blockchain-technology/
https://www.investopedia.com/terms/b/blockchain.asp